Historia

Den tyske psykologen William Stern formulerade den grundläggande definitionen av IQ år 1912 när han definierade intelligenskvot som ett förhållande mellan den uppskattade "mentala åldern" och den "verkliga kronologiska åldern":

Till exempel, om en 10-årig pojke har en intellektuell kapacitet som en 13-åring så är hans IQ 130 (100×13/10).

Under tester används uppgifter, uppdelade enligt åldern på individer som, normalt, är kapabla att lösa dem. Den mentala åldern bestäms sedan med utgångspunkt i de mest komplicerade uppgifter som den testade individen på ett adekvat sätt.

En IQ mellan 90 till 110 anses vara genomsnittligt.

Sterns ekvation gäller dock bara för barn; för vuxna används en härledd kvot känd som IQ för att jämföra en individs mentala färdigheter med den genomsnittliga nivån för en befolkning ungefär 50% har ett genomsnittligt IQ värde (d.v.s. 90–110). Cirka 13% av befolkningen befinner sig mellan 110 till 139 och 1.5% av jordens befolkning hamnar på geninivå. Låg intelligens definieras av resultat i området 80–89. Resultat under 70 anger i sjunkande ordning, –debilitet–, idioti och imbecillitet. Debila personer är upplärningsbara och kan tränas; idioter kan tränas medan imbecilla personer vare sig kan tränas eller läras upp. faktumet att du har en viss IQ innebär dock inte att den nödvändigtvis spelar en avgörande roll i ditt liv. Personer som t.ex. jobbar med manuella yrken kan ha en IQ på över IQ over 125.

IQ mätning har utvecklats under åren och en av de mest exakta IQ testerna är den som just presenterats för dig. eftersom vissa saker inte förändrats under alla dessa år, bli inte förvånad om du under testets gång får frågan om hur gammal du är. Detta är endast för att försäkra att slutresultatet är så exakt som möjligt. Lycka till